20.18

Jag minns så mycket av dig. Jag tänker så mycket på dig. Och idag var jag tvungen att försöka ta farväl. Idag satt jag på en hård, kall kyrkbänk iklädd svarta kläder och försökte ta farväl. Idag kunde jag inte andas för att tårarna höll på att kväva mig. Idag var jag tvungen att hämma varenda molekyl i min kropp för att inte börja skrika rakt ut. Idag var din begravning. Idag var då jag på riktigt förstod att du inte lever längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0