19.34
Och i vårt land så får man inte vara förmer. Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser. Det finns inga ord för det på det här jävla språket. Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak.
Rödvin, Kent och oändligt med ångest inne i rummet som är mörkt. Gråter för att jag faller. Gråter för att ingenting någonsin vill lösa sig. Gråter för att jag är värdelös. Gråter för att jag inte kan ta tag i någonting. Gråter för att jag bara ställer till allting. Gråter för att jag är livrädd för att någon ska upptäcka att jag gråter. Gråter för att mina handleder antagligen är illa ute igen. Huden är vit, nästan genomskinlig, så lätt att ha sönder. Så lätt att dela på. Det gör ingenting, men det känns lite bättre då. Då gör det ingenting att ingen bryr sig. Då gör det ingenting att det inte finns någon som andas, tänker, känner samma sak som jag.
